I höstas publicerades i Polen en samling vetenskapliga artiklar, skrivna på svenska: Filologiskt smörgåsbord 3. Språk – översättning – litteratur (Jagiellonian University Press, Kraków 2018). 

Vi får hoppas att samlingen hittar vägen till flera svenska bibliotek.

Ge ut en nyutgåva av Nikolaj Tjernysjevskijs roman! är översättarna Bo-Göran Dahlbergs och Mariusz Kalinowskis svar på frågan Vad bör göras?

Tjernysjevskijs klassiker Vad bör göras? från början av 1860-talet är en käpphäst inte bara för Dahlberg och Kalinowski. Den svensk-polske översättaren som bor i Västmanland har funnit en meningsfrände i Jan Myrdal och på janmyrdalsallskapet.se har de bägge skrivit om denna revolutionära romans betydelse, bland andra för August Strindberg. En sökning på Tjernysjevskij ger 17 träffar.

Jan Myrdal har diskuterat den ryske 1800-talsförfattaren Nikolaj Tjernysjevskijs betydelse för August Strindberg. Den polske översättaren (av svenskspråkig litteratur) Mariusz Kalinowski har vetenskapligt underbyggt Myrdals kritik över att de akademiska strindbergsforskarna inte behandlat Tjernysjevskij.

Kalinowski har medverkat på denna hemsida i frågan, men även i en kuriös undersökning (i form av PS) av hur Tjernysjevskijs namn skrivits när det avklätts sin kyrilliska stavning. Nu kommer han med ytterligare tre varianter, men hans artikel är i första hand en tungt vägande argumentation kring och vidareutveckling av den tidigare skrivningen av svensk litteraturhistoria. Läs om Anne Charlotte Leffler, Monica Lauritzen, Sonja Kovalevsky,  Agneta Pleijel, Alice Munro,  Maria Mårsell,  Lynn R. Wilkinson och andra. Kalinovski summerar frågan om Strindberg och Leffler: Man skall aldrig underskatta ryssar.

"Under 1880-talet inträffade en märklig korsbefruktning mellan rysk och svensk kultur. Den samhällskritiska 1860-talslitteraturen och den ryska radikalismen överfördes nu på allvar till svenskan. I centrum för hela processen stod Sofja Kovalevskaja."

Detta är ingressen till en understreckare av Magnus Ljunggren, professor emeritus i rysk litteratur vid Göteborgs universitet, i Svenska Dagbladet 14 juli 2014.

Ljunggrens artikel om matematikern Sofja Kovalevskaja, som slog sig ned i Stockholm, och den ryska samhällskritiska 1860-talslitteraturen anknyter till resonemang som Jan Myrdal fört kring "den märkliga svenska akademiska tystnaden kring det som ryska - och slaviska - skribenter påpekat om just Tjernysjevskijs betydelse". Myrdal syftar på den utopiske författaren Nikolaj Tjernysjevskijs kultroman Vad bör göras från 1863 och dess påverkan på August Strindberg.

Den polske översättaren (av svensk litteratur) Mariusz Kalinowski har hittat ytterligare sju sätt att stava (eller ska det vara transkribera?) den ryske författaren Tjernysjevskijs namn: 

Cernyschevskij
Denna variant finns i A. Brückner, Geschichte der russischen Litteratur, Leipzig 1909.

Chernyshevski
(V.V. Zenkovsky, A History of Russian Philosophy, New York 1953)

Chernishevski
(J. McLeish, Soviet Psychology, London 1975)

Tchernychewski
i antologin: Les nihilistes russes, Paris 1974

Tsjernysjevskij
John Gustavson, i Ord och Bild, 29:e årg., Stockholm 1920

Chernyshevskiy
en ort i Sibirien, där Tjernysjevskij levde i förvisning, uppkallad efter honom;
http://www.worldcities.us/Chernyshevskiy

Chernyshevskij
(en asteroid, upptäckt 1974, uppkallad efter honom; http://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2783+Chernyshevskij)

För att se andra varianter klicka här. Finns det fler?

Efter Jan Myrdals artikel i Svenska Dagbladet 4 oktober 2012 "Strindbergs ryska rötter censureras" har Strindbergssällskapet reagerat på sin hemsida och länkar till artikeln och två kritiska motinlägg i Svenska Dagbladet samt ger en länk till en av Mariusz Kalinowskis artiklar. Men någon diskussion i den litterära fråga som Myrdal och Kalinowski tagit upp om August Strindbergs och hans ryska inspirationskällor hos Nikolaj Tjernysjevskij är det inte fråga om - inte än i alla fall.

Mariusz Kalinowski har uppmärksammat Ryska riksförbundet i Sverige på frågan och riksförbundet återger hans inlägg på sin hemsida.

Svenska Dagbladet tog in Fallet Kalinowski på kultursidan 4 oktober 2012, den artikel av Jan Myrdal som Aftonbladet beställt i samband med Myrdals framträdande 29 september i Aftonbladets monter på bokmässan i Göteborg men sedan lyfte ut i sista stund. SvDs rubrik blev Strindbergs ryska rötter censureras.

Senare samma dag kunde man läsa på SvDs hemsida en förklaring av de nuvarande redaktörerna för Strindbergssällskapets årsbok Strindbergiana: Essän höll inte måttet.

Myrdal fortsätter här nysta sin tråd.

 

På bokmässan i Göteborg tog Jan Myrdal återigen upp frågan om August Strindbergs inspirationskällor, de som den officiösa svenska Strindbergsforskningen envist tiger om: Till Fröken Julie och Ett drömspel finns otvetydig grundval i den ryske författaren Nikolaj Tjernysjevskijs roman Vad bör göras? (1863). Detta har den polske Strindbergsöversättaren Mariusz Kalinowski dokumenterat.

I samband med att Jan Myrdal framträdde i Aftonbladets monter på bokmässan skulle tidningens kultursida ha tagit in denna artikel 28 september 2012. Men en redigerare på tidningen ansåg att han bättre än Myrdal kunde skriva "i Myrdals stil" för kultursidans "obildade" läsare. När Myrdal vägrade gå med på denna omskrivna artikel och vidhöll sina formuleringar beslöt tidningen att inte alls ta in den - och "glömde" meddela Myrdal. Svenska Dagbladets kultursida tog in den i stället, 4 oktober 2012.

På denna hemsida finns tidigare Myrdaltexter i denna fråga men här är Myrdals aktuella manus med nya uppgifter i frågan om Strindbergs förhållande till Tjernysjevskijs roman.

Om Strindbergs skuld till Tjernysjevskij

(Full version)

Om bakgrunden till August Strindbergs Ett drömspel, ett av 1900-talets främsta dramer, i den ryske 1800-talsförfattaren Nikolaj Tjernysjevskijs verk vet Strindbergsforskningen ingenting. Gunnar Brandells gedigna Strindbergbiografi i fyra band – idag ett standardverk – bär titeln Strindberg – ett författarliv. Personregistret för alla fyra band omfattar ca 1.200 namn. Tjernysjevskij finns inte med bland dem, fast Strindberg i ett brev från 1884 skrev om Was thun?: ”Denna roman har gjort epok i mitt författarlif.”

En av de få som insett Tjernysjevskijs betydelse för Strindberg är Jan Myrdal. I sin I de svartare fanornas tid påpekar han att Strindberg var ”impregnerad” av ryssen, skriver Mariusz Kalinowski.

Mariusz Kalinowski är översättare till polska av bland andra Swedenborg, Strindberg, Magnus Florin, P.O. Enquist, Stig Larsson, Lars Norén och fick 2003 Göran O. Erikssons stipendium för översättning av svensk dramatik. Under arbetet med Tjernysjevskij som inspiratör till Strindbergs Fröken Julie och Ett drömspel har han stött på ett känt problem med transkribering av ryska. Som skribent är Kalinowski noggrann även med detaljer. Så han har gjort en lista: