Gun Kessle och Jan Myrdal var hängivna samlare av affischer, grafisk konst och allsköns bildkonst. Från 2016 och till dags dato har André Brochu, med viss hjälp av Jan Myrdal, Per-Arne Skansen, Karin Falk och Per Axelsson, inventerat och dokumenterat denna samling. Syftet har varit att få en överblick och göra konsten mer tillgänglig. Trots att delar av samlingen tidigare har donerats bort – däribland krigspropaganda till Kungliga biblioteket, antika föremål, japanska träsnitt och fotografier från 1960- och 70-talens Centralasien och Kina till Östasiatiska museet samt föremål och 1200 affischer från kinesiska kulturrevolutionen till Etnografiska museet – är i dagsläget 2 300 konstverk dokumenterade. En uppfattning om samlingens innehåll kan man få genom dokumentet Konstsamlingens placering.
Arbetet med att dokumentera samlingen ställer ofta höga krav på den som skapar de annoterade förteckningarna till bilderna. Bland konsten finns inte bara svenska konstnärer såsom Sven-Olov Ehrén och Sven Ljungberg, utan samlingen innehåller allt från tyska träsnitt från reformationstid till sovjetiska, kinesiska och albanska affischer från förra seklet. Det behövs sålunda ibland en detektivs skicklighet för att identifiera bildernas proveniens och konstnären bakom den; ibland gör språkliga barriärer uppgiften omöjlig för en lekman.
Målsättningen är nu att överföra katalogen över samlingen till en databas som är sökbar för allmänheten. Förutom detta projekt och den fortlöpande katalogiseringen finns det bland annan behov av papperskonservering och kunskaper om hur bilder och tryck kan repareras. Samtidigt som detta arbete pågår är det emellertid möjligt att visa konsten för besökare. På bibliotekets väggar hänger dessutom Kessles egen konst för beskådande.
Den stora samlingen av konsthistorisk litteratur i biblioteket är ett också den ett uttryck för Myrdals och Kessles mångåriga arbete med bilden som spegel av verkligheten och vapen i den politiska kampen. Frågan är om något annat bibliotek i Sverige kan uppvisa någon motsvarighet till samlingarna av kinesiska, japanska och mexikanska konstböcker. Tillsammans skrev de flera böcker på ämnet, däribland Fem år av frihet 1830-1835 (1991), Drömmen om det goda samhället: kinesiska affischer 1966-76 (1996), Sälja krig som margarin (2005), De hundra skratten: japanska träsnitt som maktens bildspråk (2011), När gatan tog mediemakt (2016).
Exempel på affischer i samlingen
Exempel på affischer donerade till Etnografiska museet
