En återkommande fråga i debatten kring Myrdal är den om Kampuchea. Påfallande ofta framgår det att de som polemiserar mot Myrdal inte riktigt har läst – eller i vart fall inte refererar till – vad han faktiskt skrivit i frågan. Denna artikel från 2011 är en genomarbetad sammanfattning av Myrdals syn på Kampucheas moderna historia.

I år - 2018 - skulle Ingmar Bergman ha fyllt 100 år. 

På 8dagar kommenterar Jan Myrdal:

I en ledarartikel av Patrik Oksanen i Expressen den 31 december 2017 angreps Jan Myrdal för sitt deltagande i konferensen i Chișinău – inte för det han sade i sitt tal, utan mera för att han rest dit.

Myrdals svar som publicerades på Expressens ledarblogg återges även här:

I en ledarartikel av Patrik Oksanen i Expressen den 31 december 2017 angreps Jan Myrdal för sitt deltagande i konferensen i Chișinău – inte för det han sade i sitt tal, utan mera för att han rest dit.

Myrdals svar som publicerades på Expressens ledarblogg återges även här:

DVD nr 2 i serien "Bilden som vapen" finns nu att beställa, med fyra avsnitt ur Jan Myrdals och Rune Hassners TV-serie från 1980-talet. Samtidigt kommer andra upplagan av boken med samma namn, som ger bakgrunden och tjänar som introduktion till DVD-serien. 

I helgen (15-16 december 2017) talade Jan Myrdal vid ett forum i Moldaviens huvudstad Chişinău: "Den internationella konferensen om alternativa strategier till nyliberala globalismen i det 21:a århundradet".  Konferensen leddes av republikens president Igor Dodon.

Talet publicerades först på 8 dagar, och är översatt från engelskan av Stefan Lindgren.

Metoo-rörelsens berättelser bör tas på allvar. Det som nu berättas från skolan om hur flickor kränks är ruggigt. Men för att dra några slutsatser bör det som redovisas ställas mot egna erfarenheterna från skoltiden.

Det många kvinnor nu berättar i reportage och med upprop rör inte något allmänt gatuvåld utan specifikt sådana sexualbrott från överordnade som står i särskild strid med den rättsuppfattning som under folklig kamp utformats i vår kultur och som vår svenska brottsbalk därmed i 6 kap, § 3 tar på stort allvar.

Varför blev fascismen inte någon massrörelse i Sverige på 1930-talet? Vad kan vi dra för lärdomar? Om detta handlar Jan Myrdals skriftställning i Folket i Bild/Kulturfront nr 11 2017.

Sida 2 av 22