Ja, må han leva uti hundrade år. Och när...

Stefan Lindgren, mångårig vän och medarbetare till Jan Myrdal, skriver om 90-årsfirandet och release-partyt i Stockholm den 19 juli.
(Texten ursprungligen publicerad på 8 dagar.)

JM 90 SL

Jan Myrdal i vänners lag på 90-årsdagen. Fr. v: Per Arne Skansen, Donald Boström, Andréa Gaytán Myrdal, JM själv och Leif Zetterling. Foto Stefan Lindgren.

Igår – den 19 juli – ­firade Jan Myrdal 90 år med bullrande kalas. Hans hustru Andreas dotter Isolde spelade saxofon, Thage G Peterson och många andra överlämnade presenter.

Folket i Bilds kassör Karin Falk rapporterade att en insamling till en födelsedagspresent förutom att rädda Kerstin Thorvalls tavla "Super-Meccanopojken" till Jan Myrdal-biblioteket i Varberg gav 14000 i överskott till FiB/K, fritt till styrelsens disposition.

Men framför allt minglades det och glammades det. Många gamla vänner och inte minst FiB-medarbetare återsågs.

Födelsedagsbarnet bjöd på egenhändigt importerad champagne av en unik kvalitet och skaldjurstapas på restaurang Vurma. Dagen till ära presenterades DVD nr 1 på temat Bilden som vapen, fyra av de TV-program som Jan Myrdal och Rune Hassner en gång producerade – en sorts radikal konsthistoria.

Men jag har förstått att många inte alls var glada åt att JM kunde fira sin 90-årsdag.

"Grattis Jan Myrdal - ser fram emot din dödsruna" skrev en pajsare i MittMedias Nerikes Allehanda. I sak har den dödsrunan skrivits många gånger om på kultursidorna. Men på den punkten har författaren envist vägrat leverera...

Istället har han fortsatt att göra det en författare ska, skriva och läsa lusen av folkförtryckare - ända in i kaklet. Förutom den nya dvdn presenterade Jan Myrdal en nytryckt bildhistorisk essä. Både den och dvdn kan beställas från JM-sällskapets hemsida.

Stefan Lindgren