Om den ryska påverkan på det litterära svenska 1880-talet

"Under 1880-talet inträffade en märklig korsbefruktning mellan rysk och svensk kultur. Den samhällskritiska 1860-talslitteraturen och den ryska radikalismen överfördes nu på allvar till svenskan. I centrum för hela processen stod Sofja Kovalevskaja."

Detta är ingressen till en understreckare av Magnus Ljunggren, professor emeritus i rysk litteratur vid Göteborgs universitet, i Svenska Dagbladet 14 juli 2014.

Ljunggrens artikel om matematikern Sofja Kovalevskaja, som slog sig ned i Stockholm, och den ryska samhällskritiska 1860-talslitteraturen anknyter till resonemang som Jan Myrdal fört kring "den märkliga svenska akademiska tystnaden kring det som ryska - och slaviska - skribenter påpekat om just Tjernysjevskijs betydelse". Myrdal syftar på den utopiske författaren Nikolaj Tjernysjevskijs kultroman Vad bör göras från 1863 och dess påverkan på August Strindberg.

På denna webbsida finns det material Myrdal under senare år skrivit i frågan - inte minst med stöd av den polske Strindbergsöversättaren Mariusz Kalinowskis dokumentation. Skriv "Tjernysjevskij" (utan citattecken) i webbsidans sökfält här till höger.

-Din text en ljusglimt i det nuvarande svenska akademiska mörkret, skrev Myrdal till Ljunggren.

Den viktigaste förutsättningen för det radikala åttiotalet var utländska influenser, särkilt de franska naturalisterna, och inleddes med August Strindbergs Röda Rummet, 1879. Mycket av de utländska influenserna kom via den danske litteraturkritikern Georg Brandes. Däremot nämns sällan den ryska 1860-talsradikalismens roll. I sin artikel ger Ljunggren en glimt av Sofja Kovalevskajas betydelse i Stockholm. Hon var hängiven beundrare av Strindberg men hade ingen förbindelse med Strindbergskretsen och lät sig inte nedslås av att Strindberg i Giftas hade gjort sig löjlig på hennes bekostnad: ett ”fruntimmer” som fräckt lade beslag på matematiktimmar på högre nivå. När Strindberg flera år senare skulle introduceras på ryska 1890 "hyllade hon hans samhällskritiska storhet men varnade också för att han skulle få problem med tsarcensuren", berättar Ljunggren.

Läs här Magnus Ljunggrens artikel "Hon skapade en rysk vår i Sverige".