Indras dotter – född ur en rysk dröm

Om Strindbergs skuld till Tjernysjevskij

(abstract)

Av Mariusz Kalinowski
Inför konferens i augusti 2010 i Lund med IASS
(International Association of Scandinavian Studies)

 

Strindbergs Drömspel räknas som en av 1900-talets viktigaste pjäser. Dess tillkomst betecknar Martin Lamm (Strindbergs dramer, 1926) som ”ett av Strindbergsforskningens största mysterier”.

Här vill jag kasta lite ljus över mysteriet. Strindbergs drömmar är vävda av ryskt stoff. Flera av de strukturer och motiv som håller samman pjäsens idéinnehåll bottnar i Nikolaj Tjernysjevskijs klassiska roman Vad bör göras? – i synnerhet dess mest berömda del, kapitlet Vera Pavlovnas fjärde dröm. Den struktur som i pjäsen bestämmer relationen mellan dröm, dikt och verklighet – Lamm kallar den för ”nyckeln till Drömspelet” – återfinns hos Tjernysjevskij. Strindbergs ”växande slott” har sitt ursprung i Tjernysjevskijs utopiska ”Kristallpalats”. Indras dotter med sin dubbla natur (gudamänniska) har sin förlaga i Tjernysjevskijs människogudinna. Pjäsens ledmotiv – Dotterns utrop ”Det är synd om människorna!” – är ett eko av (och svar på) den ryska ”ljusa gudinnans” utrop: ”Lyckliga, lyckliga människor!” Etc, etc.

Strindbergs Drömspel kan följaktligen ses som ett polemiskt svar på Tjernysjevskijs utopi – en svensk motsvarighet till Dostojevskijs Anteckningar från källarhålet.

Om allt detta vet Strindbergsforskningen ingenting. Martin Lamm skrev 1926: ”Litterära impulser ha knappast spelat någon viktigare roll vid Drömspelets tillkomst”. Han hade fel.