Vardagskina av Gun Kessle 1978

Jan Myrdal har låtit göra en nypublicering av Gun Kessles bok Vardagskina, denna gång i elektroniskt format för nedladdning från denna webbplats.

Gun Kessles förord En början:

I den här boken vill jag berätta om folks vardag. I de flesta fall när man berättar om Kina så berättar man om landsbygd. Det har också jag gjort och det är riktigt. Men Kina är också en gammal stadskultur och här vill jag berätta om vardagsliv i en stad.

Jag har valt att sätta ett ungt par på omslaget. De har levt hela sitt medvetna liv efter befrielsen 1949 och är typiska för det nya Kina. Jag har respekt för de gamla bondkvinnorna men alla kvinnor i Kina är inte gamla bondkvinnor. Det förtjänar att sägas redan på omslaget att kinesiska flickor är piffiga och om sommaren och när de har kommit hem från arbetet och bytt om går de ofta i lätta sommarkjolar. Det har de gjort alla gånger jag besökt Kina.

Från gårdarna och hemmen och arbetsplatserna vid den här gatan ute i en förort till den stora staden Chengtu i Szechuan vill jag berätta i lite text och en hel del bilder. Det lär finnas ett kinesiskt ordspråk som säger att en bild berättar mer än tiotusen ord. Jag har aldrig hört det i Kina. Men jag tycker det är bra och så gör jag bilder.

Man skall titta noga på bilderna och läsa dem. Man skall titta på detaljerna. Hur är folk klädda? Hur arbetar de? Hur har de det hemma? Jag fotograferar för att berätta om allt detta. Jag vill visa det. Jag har alltid tyckt om bilder som är tydliga och klara och berättande. Det kan tilläggas att jag tycker om att teckna och måla på samma sätt. Fotografiet är ju när allt kommer omkring bara en grafisk metod bland andra. Jag använder kameran för att kunna berätta om folk i denna förort för läsare som intresserar sig för hur andra vanliga människor lever och arbetar.

Här på Stallarnas gata försöker jag visa hur en gata i Kina fungerar. Jag vill visa den på morgonen och om kvällen. Men en gata är inte en gata utan den är de människor som lever där. Här är människorna grannar. Många av dem arbetar på olika ställen utanför kvarteret. De är anställda vid järnvägen eller arbetar på sjukhus eller i en industri. Men de lever som grannar och arbetar samman i gatukommittéer och i sina gårdar.

Med dessa ord vill jag ta läsaren med på ett långt besök vid Stallarnas gata i Chengtu. Det är sommar och i Szechuan är sommaren het. Staden Chengtu är en av Kinas ”ugnar”. Det är en varm och fuktig sommardag . . .

Stallarnas gata ligger i utkanten av staden Chengtu. Den är provinshuvudstad i Szechuan. Det är en av Kinas största och folkrikaste och mest berömda provinser.

I den här boken kommer jag ofta att tala om ”gatukommittéer” och ”grannskapskommittéer” och ”gårdskommittéer”. Det kan därför vara på sin plats att förklara hur Kinas administration är uppbyggd:

Jag börjar uppifrån och går nedåt. Då blir det tydligast. Den högsta makten utövas av Nationella folkkongressen. Den styr regering och departement. Nivån därunder utgörs av de städer som lyder direkt under den centrala regeringen: Shanghai, Peking och Tientsin samt 22 provinser och 5 autonoma områden. Av ekonomiska skäl indelas Kina nu också i sex regioner. Under provinserna finns distrikt och stora städer. Mindre städer sorterar under distrikten.

På landsbygden finns sedan under distrikten olika härad. Stora städer kan vara delade i stadsdistrikt. På landsbygden finns under härad olika folkkommuner. Ledningen för dessa utgör den lägsta nivån av statligt avlönade kadrer. De motsvaras i städerna av gatukommittéer. Folkkommunerna är uppdelade i produktionsbrigader och gatukommittéerna i grannskapskommittéer. Den valda ledningen för dessa är icke avlönad eller arvoderad. Det är ett hedersuppdrag att vara ordförande för en produktionsbrigad eller en grannskapskommitté. Därunder finns på landsbygden arbetslag och i städerna gårdskommittéer.

Det säger sig självt att arbetsuppgifterna för ett arbetslag i en folkkommun och en gårdskommitté i en stad är olika. Men nivån är densamma.

Mitt arbete i Chengtu möjliggjordes genom ett SIDA-stipendium och stor hjälpsamhet från Kinesiska Folkets Sällskap för Vänskapliga Förbindelser med Utlandet som gjorde sitt yttersta för att uppfylla mina önskemål. För detta vill jag uttrycka mitt varma tack.

Fagervik 16 mars 1978

Gun Kessle

Jan Myrdal inför denna nyutgivning av Vardagskina:

Strax innan hon år 1978 blev så sjuk att hon fick tas in på sanatorium i Kina arbetade Gun Kessle med att söka visa en vardagsbild av det kulturrevolutionära Kina.
Boken kom dock ut precis som politiken i Kina lades om. Sedan såldes förlaget. Större delen av upplagan var ännu obunden. Arken försvann.

Jag anser det dock mycket viktigt att denna bild av Kina under kulturrevolurionen blir tillgänglig för nya läsare. Både för att det är viktigt för att förstå Kina. men också viktigt för att se hur Gun Kessle arbetade.

Jan Myrdal

13 oktober 2009

Bokfakta: Gun Kessle, Vardagskina | Från Stallarnas gata, Gula teglets kvarter i Chengtu stad, Gidlunds Avesta 1978, ISBN 91-7021-231-7