Vid skiljet. Skriftställning

Nu låter jag för första gången sprida min text till FiB/K i förväg på nätet. Skälet är enkelt och tvingande nödvändigt. Den 15 februari kommer tidningen ut men den 11 februari är sista dagen för medlemmar att lämna in motioner till Jan Myrdalsällskapets årsstämma. Min text rör detta sällskap och innebär min allra starkaste personliga vädjan om att medlemmarna nu måste ingripa och agera för att säkra bibliotekets vidare och långsiktiga verksamhet.

Jan Myrdal

Skriver ut och skriver om sista jagboken. Söker skära upp och in ända mot kvicken. Blottlägga livspusslet. 70 sidor är utklarade. Men 160 skrivna sidor väntar. 19 eller 90 spelar ingen roll, den dunkande drivkraften samma liksom osäkerheten. Får se om och hur jag klarar detta.

Gråmulen småkall sydsvensk vinter. I går kväll öppnade en nästa stora arbetsuppgift sig. Bildkampen i Paris under skiftet 1814-1815. Gun och jag samlade mycket. Nu satt jag läsande Le Nain Jaune, alla numren från 15 december 1814 till 15 juli 1815. Den kom var femte dag. Den 15 i var månad med en karikatyr av vilka vi hittat de flesta. Samlingen är rar och står högt i antikvariatsvärde men vi fann dess två volymer i Köpenhamn för trettio år sedan till rimligt pris. Liksom vi då fann dess Vindflöjlarnas lexikon i Stockholm. Detta är de revolutionära liberalernas stora franska strid. Och nederlag. En uppgift lika viktig att synliggöra som den för de andra i serien som Fem år av frihet eller När gatan tog mediemakt. Att skriva ut om jag lyckas med den jagbokstext jag nu söker få form på. Lyckas jag inte med den är allt över för mig.

Bibl 1

Seminarium i Jan Myrdalbiblioteket om Pariskommunens bilder, Foto: Olle Asp

Det blir två årsmöten denna vår som angår mig. FIB/K:s och Jan Myrdalsällskapets. Om det första finns naturligtvis sådant som borde skrivas. Ty det beslut vi prokollförde när jag satt ordförande på första ordinarie styrelsemöte hösten 1971 att vi alla som deltagit i arbetsgruppen skulle skriva ner hur vi diskuterat och beslutat i principfrågor genomfördes aldrig. Men det kan vänta, det är trots dess avdrifter åt allmänvänstern nog inte riktigt en ko på isen för FIB/K.

Men för Jan Myrdalsällskapet är det annorlunda. Det bibliotek vilket dess styrelse ansvarar för är huvudsaken. Det är sällskapets enda existensberättigande. Där skall vara årsmöte. Jag är inte medlem och gjorde fel vid bildandet, har alltså ingen förslags eller ens närvarorätt. Motsättningar och personkonflikter är nu stora och ökända. Som i Vilhelm Mobergsällskapet eller Strindbergsällskapet. Men annorlunda ty jag ligger inte lik som de. Jag lever och arbetar. Vilket skapar själva problemet ty jag skriver sådant som ledande styrelsemedlemmar med all kraft bekämpar och motsätter sig. De otrevliga skällebreven har lett till att medlemmar lämnat. Samtidigt har styrelsens ledamöter också gjort stora insatser, för biblioteksarbetet, för boken och utställningen När gatan tog mediemakt, för föreläsningar och framträdanden.

Och om jag plötsligt smällde av här vid skrivbordet nu på morgonen skulle frågan lösas. Minnesstund och tal med uppbåd av också allmänna vänstern och tyvärr var den gamle mannen sinnesförvirrad mot slutet och skrev sådant som Ett snorkigt oförnuft eller Elefanten står osedd bakom den nyfiknes rygg. Suck och tår i ögat men minnet av honom skall leva. Men så lätt löses det nog inte. Visserligen vet inte ens änglarna dagen och stunden för döden som Jesus påpekade men det tycks som om jag lever vidare och arbetar och såväl de politiska som de privata svårigheterna i sällskapet kommer med var ny text alltså blott att tillta.

Lösningen är enkel. Medlemmarna som samlas till årsmöte bör enas om att lägga ned Jan Myrdalsällskapet som onödigt och samtidigt som biblioteksförening överta det bibliotek jag skänkt. Namnet är likgiltigt. Jan Myrdal kan störa. Thorild kan man ta. Han representerar i vart fall ett förnuft i svensk litteratur. Hade Tore Browaldh levt hade jag menat han borde bli ordförande. Han hade nypor och kontakter. (Gammal vän var han, bidrog till att FIB/K kunde få bankförbindelse och överleva.) Planera för att verka under långa tider, överblicka minst femtio mörka år. Arbetet med biblioteket då som hittills folkligt traditionellt frivilligt och oavlönat. Men nu ett intensivt insamlingsarbete och kontroll över huset.

Fortsätta och utveckla de seminarier som inletts. Både om bilders betydelse och om varför populism. Trots att styrelsen hållit sig borta. Jag arbetar vidare på annat håll i riket. Kommer förbi ibland till Varberg för böcker att slå upp i eller bilder att reproducera. Om medlemmarna på årsmötet kan enas om detta och väljer en styrelse beredd att arbeta i den riktningen då finns en förnuftig och viktig framtid för biblioteket.

Bibl 2

Besökare i Jan Myrdalbiblioteket/Jan Myrdalarkivet. Foto: Olle Asp