Ett snorkigt oförnuft

En text av Myrdal apropå höstens diskussion om hans medverkan i Nya Tider.
Även publicerad på 8 dagar.

Det har blivit nödvändigt hyfsa debatten.

Hösten 2016 har jag publicerat mig i Nya tider. Två gånger till och med. Det jag skrivit i dessa texter har vänsterut inte lett till diskussion utan blott till sådan snorkighet som Clartéförbundets styrelse gett professor Magnus Nilsson i uppdrag att skriva:

Myrdal var länge medlem i Svenska Clartéförbundet. Han är det inte längre. Det är vi glada för.

Svenska Clartéförbundets styrelse
gm Magnus Nilsson

Åsa Linderborg kulturchef på det schibstedska Aftonbladet fyller på:

... du publicerat dig i nynazistiska Nya tider.

Vi refuserar.

Hälsar

Åsa

Detta är värt en kommentar på två plan. Först konkret:

Man bör även läsa Nya tider. Det är en liten tidning men kan innehålla viktigt material. Den som undrat över Turkiets möjligt pågående utrikespolitiska omorientering borde ha sett närmare på Nya tider den 7 december 2016. I den stod en ordentlig intervju med den trettioåttaårige Istanbulprofessorn Mehmet Perinçek. Han är en framträdande representant för det "eurasiska alternativet". Alltså ett Turkiet frigjort från Förenta staternas grepp (och EU:s):

"Efter 50 år av fruktlös väntan, befinner sig Turkiet längre från ett tillträde till ”den europeiska familjen av nationer” än någonsin. Landet börjar nu släppa tanken på EU och vänder sig österut mot Ryssland, genom att återskapa brutna band och sikta mot ett medlemskap i Shanghai Cooperation Organisation (SCO) eller BRICS. Även South Stream-projektet har återupplivats. Här förklarar professor Mehmet Perinçek vid Istanbuls universitet logiken bakom Ankaras försoning, dess syn på kriget i Syrien och kuppförsöket i juli."

Detta är en viktig diskussion. En som både Clarté och Åsa Linderborg borde intressera sig för.

Till skillnad från Kreugers Aftonblad 1941, Herbert Tingstens Dagens Nyheter 1952 och Peter Wolodarskis Dagens Nyheter 2016 är Nya tider heller inte ett språkrör för en imperialistisk stormakt. Men det är typiskt för det som nu kallar sig "vänster" att varken Clarté eller Åsa Linderborg vill inse att det inte är Nya tider utan åter är Dagens Nyheter som är extremistisk och vars ledarredaktion driver en för oss som nation och folk farlig politik. Vilket inte betyder att jag anser att det är fel att skriva i Dagens Nyheter eller att där inte står viktiga texter att läsa.

Att som Åsa Linderborg tala om nynazism är vilseledande, möjliggör dock för henne att inte tänka efter och analysera. Jag har skrivit att jag ser dess politiska hållning som identitär. En ideologi jag inte är överens med men vars växande inflytande i våra länder är en reaktion på globaliseringen. Det är därför viktigt att resonera med dess läsare. Att till exempel övertyga dem om nödvändigheten att slå vakt om vad man kan kalla "Bernadottelinjen" i svensk utrikespolitik.

Sedan principiellt:

Utlösande för denna diskussion var att en helt representativ del av kulturarbetande svenska intellektuella – även sådana organisationer som Svensk Biblioteksförening – ställde sig bakom uppropet att bojkotta Bokmässan för att Nya tider där haft en monter. Det för mig intressanta och typiska var att de inte insåg vidden av sitt handlande. Jag skrev därför en artikel vilken efter en veckas grubblande refuserades av Expressen och sedan med vändande mail av Aftonbladet. Jag skrev i det refuserade inlägget:

"För en nu allt större grupp intellektuella och politiker i vårt kulturområde blir de grundläggande erövringarna från bourgeoisiens ideologiska kamp från femtonhundratal fram genom upplysningstid och revolutionsårhundradet kring 1800 alltmer irrelevanta. Detta behöver man inte vara marxist för att iaktta.

De allmänna hyllningarna till den svenska Tryckfrihetsförordningen av år 1766 blir just allmänna samtidigt som dess principer ersätts av en reaktionär bowdlerism som utgått från rasifiering och kränkthet. Jag tror uppriktigt talat inte kollegerna har läst in sig i Tryckfrihetsförordningen på det borgerligt traditionella sätt som Erik Sandberg på Bromma Högre Allmänna Läroverk (en av de få lärare som för mig betytt något) fick mig att göra 1941. För att jag skulle förstå de då pågående inskränkningarna hade han tagit fram fjärde delen av Schücks reviderade upplaga av Warburgs stora litteraturhistoria. Erik Sandberg visade mig där hur Gustaf III 1774 genom det oskyldiga ordet 'rörande' upphävde den politiska yttrandefriheten då det blev högmålsbrott att nämna något som rörde regeringsformen och kungens rätt. Han pekade med fingret på Schücks ord:

'Denna reaktionära ändring av den äldre förordningen var emellertid så skickligt dold under de vackra fraserna om frihet, medborgarrättigheter m. m., att den ej synes hava uppmärksammats.'

Så har de styrande ständigt sökt inskränka vår yttrandefrihet. Svensk tryckfrihet är visserligen bättre än det mesta på kontinenten som fransk eller tysk men är långtifrån så stark som Det första tillägget till Förenta staternas konstitution av 15 december 1791. Oavsett krig och politik och McCarthyism har detta inte bara möjliggjort allsköns reaktionära Ku Klux Klanskrifter och liknande utan även de olika socialistiska och ifrågasättande texter vilka blev riktningsgivande för den nya och demonstrerande vänstern i Europa under olika perioder. Att man inte förstått detta i Sverige är en del av samma förflackning och obildning som den vilken visar sig i uppropet."

Det var så det inleddes som nu tagit "vänsterform" som snorkigheter av styrelsen i Clartéförbundet och Åsa Linderborg.