Till förnuftets försvar

Jag Myrdal kommenterar några aktuella frågor. Ska man handhälsa i alla lägen? Ska en kvinna kunna byta om på badstranden? Ska man torka sig med papper på toaletten eller tvätta sig med vatten?

Svaren ser han i det mänskliga som inte bara är nedärvt beteende, utan socialt framvuxet.

Det som skiljer från höger och samhällsbevarare av olika slag är bland annat också insikten om att allt ”mänskligt”, det som skiljer oss från övriga primater, är socialt framvuxet. Ej bara medfött alltså. Glömmer vi det kan vi hälsa hem också i denna vända!

Den 21 april 2016 talade Sveriges statsminister i riksdagen om problemet att inte alla svenskar i riket nu vill skaka hand. Han sade:

- I Sverige hälsar man på varandra. Man tar både kvinnor och män i handen.

Det han sade var begripligt. Men det var inte vidare klokt. Ty sant är det inte. Inte blott för att många svenskar i förkylningstider drar sig för att handhälsa. Utan för att detta handhälsande, handfästande, är en känslobunden tradition blott i vår kultur. Vi har fostrats till en stark bekräftelsegest vid avtal och köp och äktenskap och som därtill är en allmän hövlighetsbetygelse. Bakom oss i historien och i bakhuvudet vårt bär handfästandet dock känslomässigt på tro, loven och att bli någons man/kvinna. Att statsministern i ett invandrarpräglat land där en större del av de nytillkomna medborgarna saknar denna tradition inte förmår inse sammanhanget utan blott pratar på är olycksbådande.

Mycket litet av det som driver oss känslostyrande är i egentlig mening mänskligt. Det är därunder medvetandeytan driftsbestämt som hos andra primater. Det mänskliga beteendet – och medvetenheten, även den med moral och föreställningar – har formats socialt, skiljer mellan olika våra historiskt formade kulturer.

Tag ett enkelt vardagsexempel som alla känner igen. På stranden till en badsjö klär en kvinna om till baddräkt. I vår – lokalt svenska – kultur har hon då skapat en privat osynlighetssfär kring sig. Ingen stirrar på henne. Men om det är många söderifrån på stranden stirras hon på av dem då de upplever att hon exponerar sig. Vilket med den ökade invandringen sedan förändrar kvinnors normalbeteende. Jag ser att mödrar här nu sätter bh på femåriga småflickor på stranden. Vilket i min svenska barndom för mer än sjuttiofem år sedan hade betraktats som ett slags perversitet (som när Hollywood då gjorde en Shirley Temple sexualiserad). Det är viktigt att se och känna igen dessa förändringar.

Ty seder, riter, traditionella vanebeteenden av ringa eller ingen verklig betydelse kan lätt ges styrande och avgörande social betydelse. Jag tar två exempel. De blir tydliga då de rör något så för oss kulturellt tabuiserat som vårt eget beteende kring vår avföring.

Att jag gör det är överdeterminerat. Jag växte upp på trettiotalet när föräldrarna och deras umgänge hörde till kretsen kring Spektrum med psykoanalys och den radikala traditionen från Franz Boas och Bronisław Malinowski och ”Freikörperkultur”, den mer politiskt medvetna tyska nudismen. Jag minns hur min far Gunnar Myrdal och Sven Markelius diskuterade den förnuftsvidriga västliga toalettraditionen och hur Markelius till det hus han ritade åt oss i Bromma ersatte toaletternas pappershållare med en hållare för en hygienisk analdusch. (Vilket inte fick efterföljd bland andra dåtida svenska familjer.)

När Gun Kesle och jag för sextio år sedan som frilansar bilade ner genom Turkiet mot Iran, Afghanistan och Indien blev Byggforum en av resans finansiärer (Expressen en annan), Gun ritade och jag skrev. Bland annat om Söderns – särskilt då den persiska kulturens - förnuftiga badrum och toaletter.

Då svenska skoltoaletter är så nedsnuskade och motbjudande att många, särskilt tonårsflickor, får magproblem av att hålla sig för att slippa gå in på dem blev några unga lundaarkitekter så inspirerade av Guns teckningar och mina texter att de till de skolor de fått i uppdrag att rita lade in hygieniska, lättstädade och förnuftiga toaletter av persiskt slag bredvid de mer svenskt handikappvänliga. De bestämmande politikerna – från höger till vänster – upprördes omedelbart. Skulle svenska barn sitta skitande på huk som infödingar! Det som byggdes blev alltså toaletter som nu är lika motbjudande för känsliga elever som andra snusksvenska skoltoaletter.

Det blir nu i Sverige även i officiella och officiösa sammanhang allt vanligare med vattenflaskor på golvet bredvid toalettstolar. Det har med invandringen att göra. De svenskar som kommer från Asien (utom Kina) rengör sig inte med att skrapa anus med papper utan tvättar sig med vatten. Detta är känsligt ty här avtecknar sig konturer av en kommande allvarlig konflikt. Tänk på att det sedan århundraden finns kinesiska texter om barbariska indier (kampucheaner) som inte använder toalettpapper utan gräver i baken med fingrarna och arabiska texter om kineser som skrapar sig med papper i stället för att på civiliserat sätt tvätta sig.

Det kan brinna börja bilar i våra förorter för mindre.